Termen DAO står för ” Decentralized autonomous organization” och kan beskrivas som ett öppet blockkedjeprotokoll som styrs av en rad uppsatta regler som skapades av protokollets valda medlemmar, och dessa regler utför automatiskt vissa åtgärder utan behov av mellanhänder.

DAO:s regler är inlagda i datorkod, som körs av sig själv baserat på protokollets beteende, och de implementeras automatiskt när de angivna villkoren inträffar.

Både programreglerna och efterföljande åtgärder registreras på en transparent och säker blockkedja, som inte kan manipuleras på grund av en oföränderlig tidsstämpel och distribution av informationen till nätverksdeltagarna.

En DAO hjälper till att upprätthålla ett säkert och optimerat nätverk utan att behöva manuell hantering av dess medlemmar. Medlemmar har inget juridiskt ansvar, utan snarare får belöningar i form av protokollets valuta.

De regler som definieras av protokollet/smarta kontrakten styr också medlemmarnas beteende och genomför automatiskt samförstånd. Eftersom det inte behövs några tredje parter hjälper en DAO till att påskynda nätverkets beslutsfattande och åtgärder och sänker hanteringskostnaderna mycket.

Säg till exempel att en organisation vill dela ut kapital för ett nytt projekt. Istället för att göra det byråkratiskt och vänta på ett godkännande, säkerställer DAO:s förprogrammering att tillgångarna omedelbart distribueras till rätt parter utan att behöva ytterligare administration eller pappersarbete.

För att locka till sig den finansiering som är nödvändig för att driva en DAO kommer protokollet att utfärda tokens som kan styra protokollet, dessa tokens/valutor representerar inte bara medlemskap utan även rösträtt som behövs för att göra ändringar i protokollet.


DAO och säkerhet

Reglerna som styr en DAO kan vara mycket komplexa och svåra att ändra efter att de trätt i kraft, eftersom eventuella ändringar skulle behöva att man skrev ny kod, samt få ett godkännande från protokollets medlemmar genom konsensus att göra ändringarna.

Denna oförmåga att reagera snabbt på kodfel gör en DAO sårbar för hackarattacker som kan utnyttja säkerhetsbrister och tömma kryptovalutans medel.

Det mest kända exemplet är naturligtvis 2016 hackningen av “The DAO”, ett crowdfunding projekt som hade rekordfinansiering trots att det hade flera dokumenterade säkerhetsbrister i koden. Omkring 3,6 miljoner ETH stals vid den tiden och dess nedfall resulterade i en Ethereum ”hard fork” för att göra hacket ogjort, vilket är anledningen till att vi nu har både Ethereum och Ethereum Classic.


DAO och DeFi

De flesta av kryptosamhällets kunskaper om DAO före slutet av 2019 slutade förmodligen med DAO hacket och den decentraliserade säkerhetsfinansieringsplattformen Maker DAO.

Den kraftiga tillväxten av DeFi har dock lett till en ökad popularitet för DAO:s eftersom många ”yield farming” och DEX plattformar som Compound, yearn.finance och Uniswap är beroende av dem för styrning.