Konceptet med en digital valuta som är säkrad med kryptografi har existerat längre än de flesta känner till. Det har nämligen funnits sen tidigt 1980-tal då amerikanska kryptografen David Chaum introducerade ecash. Den första kryptovalutan som folk verkligen accepterade var dock Bitcoin (BTC), som lanserades i januari 2009.
Bitcoins främsta innovation var definitivt användningen av blockkedjan, som är en distribuerad, kryptografiskt säkerställd huvudbok av alla BTC transaktioner som någonsin gjorts. Användningen av blockkedjan gör det möjligt för Bitcoin nätverket som består av väldigt många oberoende noder som alla väljer att delta på frivillig basis. Att fungera effektivt utan att kräva att en central myndighet, som en bank bestämmer reglerna.
Bitcoins blockkedja underhålls och uppdateras genom användning av en mekanism som kallas proof of work, det är en beräkningsmässigt intensiv konsensusalgoritm baserad på kryptografiska hashfunktioner, vars uppgift är att se till att ingen ny Bitcoin kan skapas och att alla BTC transaktioner är troget och permanent lagrade på blockkedjan.
Bitcoins framgång har skapat en helt ny industri och inspirerat till ytterligare tillväxt av kryptovalutaindustrin. År 2021 består indsutrin av tiotusentals kryptovalutor av olika slag, tillsammans värda hundratals miljarder dollar.
Några av dess är, på samma sätt som Bitcoin, helt decentraliserade proof of work valutor, som t.ex Bitcoin Cash och Litecoin. Andra kryptovalutor använder olika konsensusalgoritmer, till exempel Tron eller Dash, som alla använder proof of stake. Även Ethereum kommer att migrera över till proof of stake under första kvartalet 2022. Andra kryptovalutor är fortfarande baserade på privata blockkedjor som drivs av företag för internt bruk och är otillgängliga för allmänheten. Men alla har minst en sak gemensamt och det är att driften av deras nätverk är säkrad med kryptografiska algoritmer.
