IBM-Maersks försök att bygga en blockkedje-plattform var födestämt att misslyckas från början. Trots att det högt uppskattade TradeLens-projektet byggdes på IBM:s blockkedjetechnology, var det förutsägbart att det skulle misslyckas. Detta beror på att företag ofta behandlar innovation som en monolitisk koncept, vilket är ett stort misstag. Rebecca Henderson och Kim Clark identifierade fyra typer av innovationer: inkrementell, modulär, arkitektonisk och radikal. Blockchain är en radikal innovation som ersätter befintliga ramverk, interaktioner och mellanhänder. För att lyckas med denna typ av innovationer är det bättre att använda mindre företag istället för stora Fortune 100-företag.
Komplexitet är en innovationens död. Detta gäller särskilt för modulära och radikala innovationer. Everett Rogers noterade den omvända relationen mellan komplexitet och viljan och förmågan att adoptera en innovation. Denna komplexitet gäller inte bara blockkedje-applikationen utan även interna beslutsprocesser, nivån av förändring som krävs för att adoptera och hur mycket ny kunskap som behövs för att implementera. I det senaste stora teknologiska innovationsronden, nämligen sociala medier, var det inte de etablerade spelarna som byggde verktygen, tekniken, plattformarna etc., som drivit tidig innovation och adoption. Det var startups – organisationer där beslutsprocesser var korta, minimal intern förändring krävdes för att anpassa och ny kunskap kunde assimileras nästan omedelbart.
Olika typer av innovationer kräver olika nivåer av risktolerans. Risktoleransen för inkrementell innovation är låg, medan radikal innovation kräver en betydligt högre risktolerans. Det är viktigt att notera att toleransen inte bara handlar om risken eller sannolikheten att ett projekt kan misslyckas. Bedömning av innovationsrisken tittar också på sannolikheten för en katastrofal misslyckande för hela organisationen – vilket innebär att om adoption eller innovation misslyckas, riskerar hela organisationen att misslyckas, inte bara innovationen. Företag som leker runt kanterna (inkrementell eller arkitektonisk innovation) med ett projekt där om innovation misslyckas kan de bara gå iväg, är mycket mer benägna att uppleva blockkedje-misslyckanden i denna tidiga fas av innovation.
Blockchain och andra decentraliserade tekniker har stor potential för den mycket behövda förändringen bort från den nuvarande trenden mot mer koncentrerade produktions- och maktformer. Den slutgiltiga uppgiften är att anpassa vår tid, ansträngningar och resurser till de innovationslärdomar som presenteras här för att ge denna blockkedjeteknologiska revolution den bästa chansen att lyckas.